onsdag 30 juli 2008

Rosenrött. Igen.

Nästan overkligt rosa

Och en till

Nu ska vi till Ps pappa! Hade inte P följt med så skulle jag och yngste sonen tagit pendeln. Då kom P på att vi kunde åka alla tre. I morgon kommer mellansonen dit också, sen bär det av norrut.

Hoppas solen skiner i morgon fram till 13.30. Sen kan det gärna mulna på. Men inte för mycket. Ett ösregn vill vi inte köra i. Så!

Livet är som det ska igen!


Olika

25 grader. Svetten rinner. Min högsta önskan är att vara vid vattnet. Det är där jag tycker man ska vara när solen skiner. Inte inomhus. Men det är vi. P är ledig på sitt vis - spelar dataspel. Hans son går - såklart - i hans fotspår.

Jag har inte körkort. Hade jag haft ett hade jag åkt till ett bad. Med son/söner. Jag VÄGRAR dock den klorerade pool som ligger närmast och som jag skulle kunna ta mig till med SL-kortet. Att leka sardin lockar mig inte. Jag vill sola och bada.

P spelar nåt spel som låter som en GPS med instruktioner om saker. Fast man ska bomba olika inkräktare, inte hitta rätt. Typ. Han sitter och suckar hela tiden. Det går inte bra, tror jag.

Mellansonen sover. Jag har hört att man växer när man sover. Han blir kanske fem meter? Hoppas han krymper i duschen.

Ps pappa har hus vid vatten. Ps mamma har hus vid vatten. Där är vi inte.

Jag vet inte hur Ps planer ser ut för vare sig dagen eller morgondagen innan vi åker norrut. Han vet nog inte heller. Han är ledig och planerar inte. Fast jag påverkas väldigt av att inga planer ha. Eftersom jag inte vet vad P inte vill och vad han vill. Knepigt. När man inte pratar.

Kanske läser han det här.

tisdag 29 juli 2008

Well done?

Såja - nu har jag tagit tag i en del av de där gräsliga sakerna. Vi avslutar dagen med ett besök på Texas Longhorn.

Ska bara bära ner lite mög till vårt nya, extra källarföråd och betala några räkningar först!

 Och ... Unga fröken sprakfåle på semester went Tant ordentlig. Eller - var det aldrig Slösa som gjorde rätt i Lyckoslanten?

Jag vill helst av allt vara Mary Poppins! Tjoff, tjoff, trolleri, trollera med snygga konstnären i parken och medicin och paraplyer och nattliga flygturer. Och pli på barnen. Snacka om supernanny!

Vi skrattar dock gott när yngste sonen funderar - "Tänk om man hade tretton armar!" (eh? Ja-a???), "Storebror, nu är det middag. Det blir krusbär!!!" (va?), "Om man vrider huvudet två varv så går det av!" (hur vet du det?)

Morgonstund smakar illa

Jag är dödligt trött, men vaknade av att P lika trött slamrade omkring när han förberedde avresan mot sin mormors lilla stad. Hon ska flytta från sin lägenhet till ett äldreboende med mer omsorg. Hoppas man. Under julen var hon rent misskött. Oduschad i stökig lägenhet utan toapapper. Idag går flytten och P lovade sin mamma att hjälpa till.

Jaja. Jag vaknade och började som vanligt tänka på jobbiga saker. Det visar sig att mellansonen som ska till USA, förmodligen inte kommer iväg på en första New York-tur som vi redan betalt 5000 spänn till STS för. Han har inte fått nån familj att komma till efter den turen. Jag tror att det hade varit bra om han åkte dit först. Man åker tillsammans med en massa andra STS-studenter från hela världen, kan bygga nätverk med dem och ha kontakter med andra i samma situation som man själv är i, under hela sin amerikatid. Kändes schysst att ge just honom den möjligheten. Skälet till att han inte åker dit är att den här resan äger rum ungefär två vekor innan skolstart och den tiden behöver de antagligen för att hitta familjer. Han hade sett fram emot den där turen. (Definierat problem - jag kan kanske inte följa med och säga hej då när sonen ska vara borta ett år. Det är inte samma sak att säga hej då en vecka innan han åker.)

Dessutom får jag ångest för att P och jag har planerat vår New York-resa till mitten av augusti, ungefär i samma veva som mellansonen kan få sitt besked. Det krockar. Kanske. Men i min trötta, jobbiga morgonvärld krockar det garanterat. Och vår resa kan man inte skjuta på eftersom det är en konferens vi ska på. Blä! (Lösning - bita i det sura äpplet om det är så att jag inte kan säga hej då på Arlanda. Han har ju en pappa också. Hjälpa till med förberedelserna så mycket jag kan inför resan. Vi ska till exempel ut och handla en del småsaker att ge bort idag. Sånt gör nämligen inte pappan.)

Det här var dagens issue. Som följdes av nästa - har äldste sonen kontaktat sin skola och sagt att han kommer tillbaka nu på höstterminen? Vi pratade om det häromdagen men jag gjorde ingen uppföljning. Blä! (Definierat problem - Har han gymnasieplatsen kvar? Lösning - kolla med honom igen. Annars be honom ringa på stubben.)

Igår morse vaknade jag och tänkte på jobb. Fick rå-ångest. Blä! (Definierat problem - ett projekt jag håller i har en av världens sämsta leverantörer. Detta insåg jag typ en vecka innan semestern när det visade sig att de hade "glömt bort" det ganska viktiga projektet där deras arbete skulle utföras under sommaren och som fortfarande inte påbörjats. Men shit i helvete, jag har SEMESTER! Som jag tog när jag tog den just för att de skulle sköta grejer under sommaren. Krig!)

(Lösning - Jag ska kanske sätta mig vid en annan dator och kolla lite jobbmail innan jag går och lägger mig bredvid söta, varma lilla gossen igen.)

Trots allt skiner solen ...

måndag 28 juli 2008

Fördela gracerna?

Hur räcker man till? Fick en pik om att yngste sonen inte är hos farmor och gudmor tillräckligt ofta. Jamen, be om att han ska komma då! Vi kan nog fylla våra dagar och nätter med aktiviteter både med och utan barn. 

Vi är dåliga på att göra saker på tu man hand, P och jag. Klart vi skulle kunna ringa släktingar och fråga om de kunde ta hand om yngste sonen, men ibland känns det som det inte är värt det med tanke på eventuella efterspel. "Han kunde inte somna", "Han var förkyld och smittade oss och nu har vi varit sjuka i tre veckor", "Han äter inte sill" eller vad det nu kan vara. Jag grejar inte att få de där hintarna om att vi har gjort allt fel när vi uppfostrar och att det var jobbigt att ta hand om honom. Egentligen är det bara gudmorsan som gnäller och pikar, sån är hennes natur. Misstänksam, paranoid och med stort fokus på att alla vill henne illa. Hon är i sjuttioårsåldern så det är lite sent att ändra på nåt.

P och jag pratade i alla fall om att vi kanske ska kolla om de vill ta hand om barnet några dagar om nån vecka. Vi får väl se hur det blir ... Måste han lära sig äta sill till dess blir det inget av. Dessutom ska han vaktas av min före detta make och sin farfar om några veckor, när P och jag åker till New York! Så det är nog mer strategiskt att besöka farfarn just nu. För hans skull. Ja, egentligen både farfarns och barnets.

Krasst är det så att vi väljer att träffa dem som vill träffa oss. 

Sött?

Häromdagen bestämde jag mig för att göra det som inte gjorts på flera år. Jag skulle sola magen. Rotade fram en snygg bikini och la mig på balkongen. I övrigt är jag vid det här laget ganska solbränd, skulle kanske kunna liknas vid kanelbulle, och då framstår magen som en mycket stor klutt med skinande vitt pärlsocker. Eller eventuellt mer som ett wienerbröd? Då magen är vaniljsmeten.

Hm. Jag fördjupar mig inte mer i detta. Och hoppas att grannarna inte fotograferade och la ut på nån skrattsajt. Det räcker med att jag själv skrattar när jag ser mig i spegeln! 

I ett

Först bara hände det och hände det saker. Idag har det varit fullkomlig rast. Hela dagen.

Italiensk middag på Kungsholmen i lördags. Med bild(be)visning från våra äventyr vid olika italienska kuster. Vi cyklade dit och bara en kort stund efter vi hämtat oss från svettattackerna var det dags att dra hemåt. Inte lika varmt då. Men vi var mätta och belåtna. 

I söndags åkte vi till Ps mamma för att träffa franska kusinnan till vår yngste son. Hennes svenska blir bättre och bättre! Vi badade också. En gång i timman. Bland fridlysta näckrosor. När vi kom hem efter OBS! i Handen-besök (eller COOP Forum i Haninge?) så påbörjades matlagningen och allmänna förberedelser. Pappa med särbo och min bror med dotter kom sen och vi hade det trevligt. Som vanligt. Drack en jävla massa vin. Jag tycker så mycket om dem allihop. Svägerskan dök upp sen också. Bra!

Sov till halv två idag. Sen har jag inte gjort ett dugg. Läst tidningar. Druckit vatten. Yngste sonen har haft pyjamas hela dagen. Nån kanske tycker det är att slösa bort en dag, men det är väl det här som är semester? Man gör vad man vill. Fångar dagen på olika sätt ...