Mardröm

Igår kväll la jag mig åtta. Tittade på TV till nio, somnade därefter som en stock. Sov gott till 6 i morse. Sen började jag drömma. Första drömmen utspelades i Tyskland där jag hälsade på en kompis som bor där. Det var hennes födelsedag och vi var ett antal tjejer som hälsade på. Sen gick vi och drack öl och där satt kollegerna i ett av mina tyska projekt. Allt trevligt. So far. För sen började mardrömmarna lösa av varandra.

Plötsligt var jag i ett typiskt amerikanskt förortskvarter där mammor gick förbi med sina döda, blonda döttrar i rullstolar. Liken var till synes oskadade. Alla hade öppna ögon. Sen såg jag hur morden gått till - en man på andra sidan staketet lockade ut flickan. Han ville bli skjutsad nånstans. Hon körde. När hon skulle fickparkera började bilen framför, som var parkerad nos-i-nos, att rulla. den körde sen allt häftigare mot flickans bil. Mannen klev ur och sprang i väg. Flickan satt kvar ett tag men var inte sen att gå ur bilen som vid det här laget var närapå totalförstörd. Hon gick förvirrat iväg. Uppför en backe. Nu börjar jag förstå att hon är förföljd. Att allt var arrangerat och att förföljaren och den lockande mannen är i maskopi. Det börjar bli väldigt obehagligt. Det handlar om psykopater ... Flickan springer hem. Jag vill inte se vad som händer och slipper det eftersom jag bara ser en man springa efter henne och komma ut med en blodig kniv. Flickans mamma går in till flickan. Jag hör henne säga "Men det var i alla fall bara fyra hugg!". Mamman (som ser ut som mamman i "That 70's Show") har tvättkorgen i händerna, knackar försiktigt på pappans rum och säger "Ja ...Hon är död. Fyra hugg." Inga särskild känslor. Bara en liten touch av sorg. Sen ser jag döda hänga på en lina. En brandrykande sko med rester av en fot, en grå massa och sargade kroppar. Och en av flickorna i rullstol dyker upp igen. Hon pratar. Sen ringde väckarklockan. Jag var rädd. Gick upp och vågade knapp duscha.

Jag är mörkrädd.