Möten

Har idag mött tre personer som jag inte sett på väldigt, väldigt länge. Först var det på gamla arbetsplatsen - inte så konstigt att jag träffar nån där, kan tyckas, men det var längesen och det var kul att ses.

Sen var det på Arlanda. Också gammal arbetskamrat. Som skulle till München. Han var förr bästa kompis med den jag träffade på morgonen.

Till sist avlöstes jag av en grundskolekompis som jag genom Facebook visste skulle vara i Helsingfors men inte att han skulle ta mitt plan från Stockholm tillbaka hem. Vi hade skojat där på FB om hur vi skulle avlösa varandra. Så gör vi det på riktigt. Han satt i avgångshallen när jag satte fötterna på finsk mark.

Hejåhå.

Man känner folk. Och det är så trevligt!

Till sist vill jag tacka min fantastiske make för att han 1) Är 2) Är 3) hjälper mig med saker som jag behöver hjälp med. Typ skjuts. Typ viktiga VM-tips som ska in. Typ är hemma med yngste sonen och tar hand om hemmet medan jag är bortrest. Det är tamejfan fantastiskt! Pussar till honom!

På'n igen!

Såja. Han är klar! Äldste sonen. Så jäkla duktig! Han fick diplom för "Bästa projektarbete" och har jättebra betyg. Han kommer att klara sig. Och han kommer att kunna välja framöver. Det är viktigt!

Själv är jag lite urlakad. Som efter ett av de stora projekten som har rotts iland. Precis så är det ju. Jag har planerat för det här i månader. Igår hade vi mottagningen hemma hos gamle maken och det var väldigt trevligt, gott och roligt! Om jag får säga det själv.

Min bror valde arbete framför fest och det gjorde mig besviken. Men det var inget jag la fokus på igår - att folk inte kom. Det var så trevligt med dem som lyckades ta sig dit. Och tyvärr är det väl så att man inte hinner prata särskilt mycket med nån, men så är det ju på tillställningar. Min mamma är ett socialt geni och väldigt bra att ha i såna här sammanhang. Tack!

Sonen fick många platta paket och jag är förvånad över hur generösa folk är. Jag fick inte titta i ett enda kuvert, men jag anar ...

I morgon åker jag till Helsingfors för att avsluta ytterligare ett projekt. Det är spännande. Jag kommer vara än mer urlakad framåt måndag, tisdag.

Nu ska jag packa det sista. I morgon ska jag spela in och sen ska jag göra en presentation som jag har lagt upp i bakhuvudet i flera veckor. Jag tror att det blir bra. Åker till jobbet till lunch. Är i Finland vid 19.

Sova gör jag en annan gång.

Vissa fortsätter, andra inte.

I morgon tar min äldste som studenten. Jag är så glad för hans skull. Väldigt glad. Nu börjar nåt annat.

Har ägnat dagen åt förberedelser. Har handlat med sonens far. ICA och Systemet.

Lökpajerna är gjorda. Det dubbelmarinerade köttet ligger i sitt första bad. Melonsalladen ska jag göra i morgon precis som tzatzikin och nåt annat (kom på nu. Jag ska ju baka bröd i morgon bitti). Blir hämtad på förmiddagen av gamle maken - ska ta hand om det sista med sallad och paprikor och ... en massa annat. Duka? Vad vet jag?

Särskilt paprikorna oroar mig. Inte. Men det verkade som värsta projektet. I själva verket ska de bara skäras upp :)

Vi hoppas på vackert väder.

Har fått dåligt besked om den unge mannen som ramlade ner från byggnadsställningen. Död. Och, som sagt, grönt och sol och värme kommer en lång tid framöver enbart förknippas med skit för hans närmaste. Det är inte bra.

Jag önskar mina barn all lycka i all tid och evighet. Vill att vi alla som finns kvar kan ta vara på all tid. Varje sekund.

Turer

Har varit på en ö långt borta. Över natten. Så långt bort ligger den där ön. Aspö. En underbar dag att åka dit i går. Solen sken och även om det blåste kallt vid vattnet (och vatten var det ju ... överallt) så måste man säga att det var fantastiskt vackert med alla nyanser av grönt på trädens blad och alla blommor som blommar (midsommarblomster, tjärblomster, smörblommor, hundkex, humleblomster, gökärt, liljekonvalj, ormbunkar som just vecklar ut sig och så vidare. I love it!)

Huset var jättefint och trädgården stor. Lekarna roliga och avslappnade. Umgänget trevligt om än något ... trevande. Vet inte om det berodde på att värdinnan inte är van vid att ha många gäster, men nog tycker jag att man ska se till att det finns sittplatser till alla, att man har snacks framåt natten och att man dagen efter berättar vad som ska hända. Inte går man väl iväg på promenad utan att bjuda med alla som tänkt äta sin frukost först och därefter också ta en promenad? Visst väntar man?

Jaja. Det tog närapå två timmar att komma hem och här har vi haft balkongfest utan dess like. Gåslever med tryffel och champagne. Grillat och god sallad.

Yngste sonen har cyklat längre än nånsin, men sladdade tyvärr när vi var 10 meter från hemmet. Han slog i lilla överläppen så blodet rann. Alla tänder sitter tack och lov kvar.

I morgon ska jag ut med gamle mannen och köpa mat och dryck till studentkalaset. Två lökpajer ska göras också.

Nu skulle jag vilja se en halvbra film med ena ögat och läsa kvällstidningar med andra. Häpp!

Fridlyst?

Hur är det nu egentligen? Får man plocka liljekonvaljer och gullvivor?

Nej. Det får man inte. Eller ska man inte. De är fridlysta. Tyvärr lärde jag mig det alldeles, alldeles nyss - därför doftar nu hemmet av liljekonvalj! Brorsdottern plockade gullvivor.

Jaja.

Roligt

Idag har jag haft det trevligt så trevligt. Arbetskamraten från förr och nu var här med sin fru. Vi bjöd på thaimat. På restaurant. De älskar Hammarby Sjöstad och det är bra.

P vill bo i villa.

Vill jag det?

Kokobello.

I morgon åker vi nånstans. Långt bort så inihelvete. Bil och bil. Herregud. Släkt och sånt.

Sen är det söndag. Ledig måndag (Sveriges nationaldag och ledig dag efter det.) och ledig onsdag. Life is good. Bara lite stressig. Bara några extraslag för hjärtat.

För kort

Varför, frågar jag mig varje gång jag åker till Paris i jobbet, stannar jag inte bara en liten dag extra? Jag måste vara lite dum i huvudet.

Värsta snygga fransosen som jag tjuvtog bild på

Jag kommer dit och installerar mig på hotell, promenerar litegrann och känner genast att det inte är nog. Vill ha mer. Av allt. Det gör inget om det regnar, kunde jag konstatera. Och Notre Dame hann jag med också!

Blomstermarknad

Notre Dame

Åkte tillsammans med historiens mest ointressanta person (förlåt, förlåt) och jag har retat upp mig mer än en gång.

Ibland kan man känna att man kommer att bli avslöjad. Att nån liksom ska sticka hål på ballongen och all luft ska pysa ut och kvar står man som kejsaren utan kläder. Är det nån som inte behöver vara rädd för att bli avslöjad så är det den här kollegan. Han ÄR redan avslöjad. Fast han fattar det inte. Hela han är en stor kopierad klyscha. Upprepar precis allt andra har sagt och är helt utan originalitet. Jag fattar inte hur man kan vara så totalt utan personlighet och tro att man är rolig när man är tråkig.

Själv är jag ett rent under av allt bra i världen om man jämför. Hahaha!

Som tur var hade jag en inplanerad middag med svägerskan och hennes familj och den var å andra sidan extremt trevlig. Verkligt väldigt, väldigt trevlig. Vi pratade nämligen. Om viktiga saker. Vilket inte nödvändigtvis inkluderar ätstörningar, rökning och alkohol. Men ändå. Vi skrattade och hade det bra och gick på restaurang och skrattade och pratade ändå mer. Åt anklever med rabarberkompott till förrätt och rockavinge till varmrätt och nån sorts sjuden äggvita med vaniljsås till efterrätt. Och drack ett gott Sancerre till det. Mon Dieu! Merci!

Anklevern

Idag har jag haft ett meningslöst möte. Men kollegan tyckte att det var bra. Vilken överraskning. Not.

Och nu ska jag sova i min egen säng!